Nu är det dags att titta på intrigen, det vill säga, vilka delar i berättelsen gör handlingen? Olika delar i intrig är:
Presentation: av karaktärer (direkt eller indirekt karaktärisering) och miljön
Konflikt: vad är problemet eller utmaningen som karaktären/karaktärerna kämpar med under resten av berättelsen?
Stegring: En berättelse måste bygga upp stämningen för att läsaren ska få förväntningar inför lösningen på konflikten. I stegringsdelen berättas ofta om karaktärernas inställningar och våndor vad gäller konflikten. Kanske får man veta hur konflikten påverkar karaktärens vardag?
Klimax: Lösningen på problemet eller utmaningen. Denna lösning kan vara dramatisk, spännande, sorglig, positiv, lycklig, förargande o.s.v.
Avtoning: En avslutning som berättar hur det gick sen. Detta finns inte alltid med men ofta väljer författaren att vidareutveckla handlingen på slutet.
Hur skulle du säga att intrigen i ser ut i novellen du läst? Finns alla delar med? Hur ser de olika delarna ut? Vilken del tar mest plats i novellen? Vad tycker du om novellens intrig? Hur skulle man kunna utveckla intrigen ytterligare?
Vilken genre är din novell? Olika genres är tragedi,
komedi, drama, kärlek, skräck, saga, fantasy, science fiction o.s.v.
Bygg nu upp en egen intrig med den karaktär som du själv skapat sedan tidigare. Var noga med att låta karaktärer, miljöer och intrig vara smidigt sammanflätade så att berättelsen inte känns uppstaplad utan naturlig att läsa. Låt alla delar i intrigen få komma till sin rätt och använd proportionerligt mycket utrymme till varje del för att framhäva tyngden i din berättelse. Om du ger konflikten, stegringen eller lösningen mer plats än de andra delarna blir berättelsens fokus olika. Fundera på vilken genre du vill skriva i och varför.
En blogg där jag och elever diskuterar det vi läser. English students are most welcome as well!
fredag 30 november 2012
Miljöbeskrivningar
A. Var utspelar sig novellen som du läst?
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.
Novell och karaktärbeskrivning
Direkt och indirekt karakterisering
Hur beskrivs de olika karaktärerna i din novell?
Beskriver författaren karaktärerna med adjektiv eller låter författaren läsaren förstå vem karaktären är genom handlingar?
Skapa en egen karaktär
Namn
Utseende
Ursprung
Boplats
Olika humör och reaktioner
Sysselsättning
Självuppfattning
Övrig information
Beskriv en situation där din karaktär är med och visa alla de egenskaper och karaktäristiska drag som du bestämt ovan.
Hur beskrivs de olika karaktärerna i din novell?
Beskriver författaren karaktärerna med adjektiv eller låter författaren läsaren förstå vem karaktären är genom handlingar?
Skapa en egen karaktär
Namn
Utseende
Ursprung
Boplats
Olika humör och reaktioner
Sysselsättning
Självuppfattning
Övrig information
Beskriv en situation där din karaktär är med och visa alla de egenskaper och karaktäristiska drag som du bestämt ovan.
onsdag 28 november 2012
Exempel
Exempel på jämförelser:
Jämför hur tekniken för att utröna dödsorsak såg/ser ut då, nu och i framtiden.
På vilka sätt tror du tekniken idag vid utgrävningar ser annorlunda ut från de som användes vid tutankhamonutgrävningen?
Livet efter döden. Livsåskådningar idag i jämförelse med då. Hur ser framtiden ut?
Betydelsen av begravningen då, nu och i framtiden.
Synen på människor då, nu och i framtiden. Slavar, kvinnor, män, barn.
Hur trovärdig är den nutida bilden av Tutankhamun? Vilka bevis finns för att Tutankhamun kanske hade fler brister än gravens berättelse vill återge?
Jämför hur tekniken för att utröna dödsorsak såg/ser ut då, nu och i framtiden.
På vilka sätt tror du tekniken idag vid utgrävningar ser annorlunda ut från de som användes vid tutankhamonutgrävningen?
Livet efter döden. Livsåskådningar idag i jämförelse med då. Hur ser framtiden ut?
Betydelsen av begravningen då, nu och i framtiden.
Synen på människor då, nu och i framtiden. Slavar, kvinnor, män, barn.
Hur trovärdig är den nutida bilden av Tutankhamun? Vilka bevis finns för att Tutankhamun kanske hade fler brister än gravens berättelse vill återge?
fredag 23 november 2012
onsdag 14 november 2012
Tutankhamun historia och svenska
För att kunna dra nytta av besöket på Tutankhamun- utställningen, ska vi
arbeta med nedanstående mål i svenska och historia. Fundera på hur du
vill använda det du lärde dig på utställningen. Diskutera betydelsen av
Tutankhamuns liv och fyndet av graven, sett ur historiskt perspektiv,
nutidsperspektiv samt framtidsperspektiv. Var källkritisk och värdera
sanningshalten i den information som utställningen tillhandahåller samt
någon information som du finner på annan plats. Ange tydligt var du
funnit den adderade informationen och referera denna så att din läsare
kan följa dina resonemang. Exempel på
frågeställningar är: Vilka kopplingar finns det mellan faraonernas
teknik och teknik i vår samtid och framtid? Vad kan lära oss av fynden i
Tutankhamuns grav, vad gäller livsåskådning och människosyn samt hur
korrelerar detta med det samhälle som finns idag?
Finns det anledning att se något i berättelsen kring Tutankhamun som
tvivelaktigt eller uppdiktat?
Du får gärna komma på egna frågeställningar.
Mål vi arbetar med i denna uppgift:
Du får gärna komma på egna frågeställningar.
Mål vi arbetar med i denna uppgift:
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, d.v.s. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
- Tolkning och användning av olika slags källmaterial (från Historia 1a1:s betygskriterier).
torsdag 8 november 2012
Tack för idag!
Härligt att så många kom och jobbade intensivt på provet! Läxan tills på torsdag är att ha läst länken i inlägget nedan. Dessutom ska du ha börjat fundera på vad som är viktigt i debattartikeln och hur man skulle kunna sammanfatta den men du behöver inte ha skrivit något.
onsdag 7 november 2012
Moment 2 Referat, citatteknik och källkritik
Källkritik och referatteknik med citat
Ett referat ska innehålla originaltextens författares fullständiga namn, fullständig källa (var originaltexten funnits i tryck) och en kortare sammanfattning av originaltexten. Textens huvudtanke måste komma fram i referatet.
Du skriver referatet med hjälp av informationen i originaltexten men med egna ord. Det räcker inte att plocka bort eller ändra enstaka ord, utan ordföljd, ordval och meningsbyggnad måste också förändras. Endast information som finns i originaltexten får finnas med i referatet.
Om du hittar meningar som du inte vill omformulera, kan du använda dig av ett citat. Var noga med att välja ett citat som kan stå för sig själv och som tillför din text något väsentligt. Glöm inte att använda citationstecken! Undantaget är om du använder blockcitat, vilket du endast gör om du refererar långa texter. I det fallet skriver du citatet som ett eget stycke, minskar teckenstorleken och gör indrag på båda sidor om citatet.
För att förtydliga för din läsare vems åsikter du återger ska du använda referatmarkeringar. Dessa kan se ut så här: "han anser," "författaren skriver även," "Dahlgren säger/argumenterar/påpekar/hävdar"
o.s.v. Referatmarkeringar ska du använda så ofta det behövs för att påminna läsaren om vems åsikter som presenteras. En god tumregel är minst en gång per nytt stycke och fler än två gånger om du skriver ett långt stycke.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/26/dags-att-slakta-den-heliga-ekologiska-kossan
Källkritik och referatteknik med citat
Din uppgift är att vara källkritisk samt skriva ett referat med ett citat. Läs artikeln nedan och bedöm huruvida den är trovärdig. Är utgivaren av texten pålitlig? Är urvalet av information tillräckligt för att få en fullständig bild av det som diskuteras i texten? Argumentera för din ståndpunkt.
Ett referat ska innehålla originaltextens författares fullständiga namn, fullständig källa (var originaltexten funnits i tryck) och en kortare sammanfattning av originaltexten. Textens huvudtanke måste komma fram i referatet.
Du skriver referatet med hjälp av informationen i originaltexten men med egna ord. Det räcker inte att plocka bort eller ändra enstaka ord, utan ordföljd, ordval och meningsbyggnad måste också förändras. Endast information som finns i originaltexten får finnas med i referatet.
Om du hittar meningar som du inte vill omformulera, kan du använda dig av ett citat. Var noga med att välja ett citat som kan stå för sig själv och som tillför din text något väsentligt. Glöm inte att använda citationstecken! Undantaget är om du använder blockcitat, vilket du endast gör om du refererar långa texter. I det fallet skriver du citatet som ett eget stycke, minskar teckenstorleken och gör indrag på båda sidor om citatet.
För att förtydliga för din läsare vems åsikter du återger ska du använda referatmarkeringar. Dessa kan se ut så här: "han anser," "författaren skriver även," "Dahlgren säger/argumenterar/påpekar/hävdar"
o.s.v. Referatmarkeringar ska du använda så ofta det behövs för att påminna läsaren om vems åsikter som presenteras. En god tumregel är minst en gång per nytt stycke och fler än två gånger om du skriver ett långt stycke.
http://www.tekniskamuseet.se/1/2159.html
Ett referat ska innehålla originaltextens författares fullständiga namn, fullständig källa (var originaltexten funnits i tryck) och en kortare sammanfattning av originaltexten. Textens huvudtanke måste komma fram i referatet.
Du skriver referatet med hjälp av informationen i originaltexten men med egna ord. Det räcker inte att plocka bort eller ändra enstaka ord, utan ordföljd, ordval och meningsbyggnad måste också förändras. Endast information som finns i originaltexten får finnas med i referatet.
Om du hittar meningar som du inte vill omformulera, kan du använda dig av ett citat. Var noga med att välja ett citat som kan stå för sig själv och som tillför din text något väsentligt. Glöm inte att använda citationstecken! Undantaget är om du använder blockcitat, vilket du endast gör om du refererar långa texter. I det fallet skriver du citatet som ett eget stycke, minskar teckenstorleken och gör indrag på båda sidor om citatet.
För att förtydliga för din läsare vems åsikter du återger ska du använda referatmarkeringar. Dessa kan se ut så här: "han anser," "författaren skriver även," "Dahlgren säger/argumenterar/påpekar/hävdar"
o.s.v. Referatmarkeringar ska du använda så ofta det behövs för att påminna läsaren om vems åsikter som presenteras. En god tumregel är minst en gång per nytt stycke och fler än två gånger om du skriver ett långt stycke.
http://www.tekniskamuseet.se/1/2159.html
Artikel om entreprenöriellt tänkande
http://www.driftig.nu/Foretagande/Telefonskrack-Hur-man-kommer-over-radslan-att-bli-avvisad
tisdag 6 november 2012
Kursmål och betygskriterier
SV1202 - Svenska B
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:2
HEM | ÄMNE | SKRIV UT |
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skallkunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, göra sammanställningar och utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument, så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte
ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv
kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer samt mellan texter med anknytning till vald studieinriktning
ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker
kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort
känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
Eleven samlar, sovrar och sammanställer med handledning material för muntlig och skriftlig framställning ur olika informationskällor, argumenterar och drar slutsatser i en form som är anpassad efter målgrupp och syfte.Eleven tillägnar sig litterära texter från skilda epoker och kulturer via böcker, teater och film och påvisar samband och skillnader.
Eleven diskuterar innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisar sina intryck i tal och skrift.
Eleven redogör för några betydelsefulla författarskap och idéströmningar.
Eleven redogör för huvuddragen i utvecklingen av svenska språket, gör iakttagelser och reflekterar över historiska och sociala språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven söker uppslagsrikt på egen hand relevant material för skriftlig och muntlig framställning samt granskar och värderar informationen.Eleven planerar i tal och skrift sin framställning väl och förmedlar med stilistisk säkerhet i olika sammanhang erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt.
Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter och använder sig av litterära begrepp.
Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid.
Eleven gör iakttagelser om bildbaserade mediers uttrycksmedel och analyserar självständigt sådana medier.
Eleven exemplifierar olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.
Eleven redogör för grunddragen i de europeiska språkens släktskap, ursprung och deras påverkan på svenska språket samt påvisar utifrån textstudier likheter och skillnader mellan de nordiska språken.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven läser texter av många olika slag och diskuterar och analyserar texterna i förhållande till den miljö, den tid och det samhälle där de har uppstått.Eleven tolkar bildspråk och uppfattar olika innebörder i lästa texter.
Eleven analyserar och bedömer i tal och skrift argumentationen i olika slags texter och medier och drar egna slutsatser.
Skolverket 2012-11-06
Texten är hämtad från Skolverkets hemsida: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=5&skolform=21&id=3206&extraId=
Epokmenyer!
Antiken Oliver, Kevin,
Medeltiden Kim, Johan
Renässansen Linus, Filip
Upplysningen Andreas, Anton
Romantiken Tobias, Albin, Helene
Realismen Anton, Andreas
Naturalismen Pernilla, Camilla
Modernismen Pernilla, Camilla
Arbetarlitteratur Robin, Kevin
Nutid Filip, Linus, Johannes
Meny 1 Antiken
Arbetarlitteratur
Modernismen
Meny 2 Upplysningen
Medeltiden
Naturalismen
Meny 3 Realismen
Renässans
Romantiken
Alternativ rätt: Nutid
Medeltiden Kim, Johan
Renässansen Linus, Filip
Upplysningen Andreas, Anton
Romantiken Tobias, Albin, Helene
Realismen Anton, Andreas
Naturalismen Pernilla, Camilla
Modernismen Pernilla, Camilla
Arbetarlitteratur Robin, Kevin
Nutid Filip, Linus, Johannes
Meny 1 Antiken
Arbetarlitteratur
Modernismen
Meny 2 Upplysningen
Medeltiden
Naturalismen
Meny 3 Realismen
Renässans
Romantiken
Alternativ rätt: Nutid