http://www.ur.se/Produkter/171567-Tala-ut!-Kroppen-avslojar-allt
http://www.sol.lu.se/latin/smorgasbord/cicero/
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:434622/FULLTEXT01.pdf
Visar inlägg med etikett TE12 Sve. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TE12 Sve. Visa alla inlägg
torsdag 12 september 2013
tisdag 3 september 2013
Antiken och människosyn- källkritiskt urval
http://www.aspera.nu/tidning/aspera24/jim/synen.htm
Synen på sex, kärlek och kvinnan i historien
Under antikens Grekland var inte kvinnan mer än en hemmafru och barnaföderska, medan vikingakvinnan var den som egentligen styrde på gården, och under medeltiden så var sex en synd som man talade mycket tyst om.
Med denna artikel ska jag försöka mig på att göra en liten tidsresa och skriva om hur man egentligen såg på kärleken förr i tiden.
Antiken 700 f:kr - 400 e:kr :
Om man skulle vara kvinna i antikens Grekland, fick man räkna med att ständigt vara styrd i sitt liv. Barnen var mycket viktiga i antiken, och framför allt sönerna, därför så fick pojkarna oftast den bästa vården och omsorgen, medan de mer oönskade flickorna ofta dog i tidig ålder av sjukdomar, eller man tog ut dem i skogen drä man lämnade dem att dö.
De välbärgade familjerna såg till att pojkarna fick gå i privatskolor där de fick lära sig skriva, läsa, spela musik och gymnastisera. När pojkarna sen nått mogen ålder tog de värvning i armén. För flickornas del räckte det med baskunskaper, i framför allt spinning, vävning, och annat arbete som ingick i skötseln av ett hem.
Det var inte nödvändigt att flickorna skulle ha fått alla kunskaper innan de flyttade hemifrån, de skulle formas i sina nya hem, flickorna var ämnade till ett liv bundet vid hemmet. Vid 13 års ålder offrade man barnens leksaker till gudarna. Var man flicka vid den här tiden giftes man oftast bort vid den här åldern.
När en kvinna blev bortgift fick hon med sig en hemgift, en ekonomisk trygghet. Kvinnan hade ingenting att säga till om, vare sig det var politik eller äktenskap saken gällde. Kvinnor hade ingen rösträtt och blev aldrig myndiga, därför var det fadern som gifte bort kvinnan, oftast till betydligt äldre män, vilket gjorde att det sällan blev äkta kärlek.
Det var också fadern eller hennes make som hade hand ekonomin. Kvinnorna hade ingen arvsrätt, bara om det inte fanns någon manlig arvinge, så kunde hon bli arvtagare. Men om fallet var så, så skulle hon enligt lagen gifta sig med sin äldste släkting, för att arvet inte skulle gå ut ur släkten. Kvinnans roll i Aten, var mer eller mindre en hushållerska och barnflicka, eller som moderna feminister utrycker det "Husets förnämsta slav."
Vanliga kvinnor fick inte delta i sällskapslivet. Det gjorde hetärer som var bildade kvinnor som läste poesi, spelade, dansade och sjöng för männen vid deras "fester", vissa av hetärerna var också prostituerade. Sedan fanns det också konkubiner, en slags tjänstekvinnor, eller kurtisaner, "finare" prostituerade som männen "använde" utan att tänka på hustrun. Filosofen Demostenes lär en gång ha sagt:
"Vi har kurtisaner för nöjet, konkubiner för att bli väl omhändertagna och hustrur för att få legitima barn".
Dock så trodde grekerna att man kunde bara uppnå äkta kärlek mellan två män.
I Aten fanns en negativ inverkan mot kvinnornas rörelsefrihet. Idealet var att kvinnorna skulle leva instängda, beskyddade och övervakade, därför fick en hustru nästan aldrig lämna hemmet, inte ens för att besöka föräldrarna eller gå till ett badhus. Hon fick absolut inte vistas på stadens gator eller torg. Hon kände inte sin mans vänner och fick inte följa med på "festerna" han gick på, men han gick däremot ofta med sina konkubiner. Det enda hustrun fick delta i var de religiösa ceremonierna.
Om en hustru plötsligt blev änka, fick hon underordna sig sin äldste son i stället för mannen. En kvinna kunde skiljas från sina barn och man och kastas ut på gatan av sin make, men, det måste vara mannen som tar upp det och inför vittnes närvaro ge en förklaring och lämna tillbaka hemgiften. Om kvinnan däremot begärde skilsmässa gav det mycket sällan resultat.
I Sparta levde Kvinnorna ett friare och mindre instängt liv. I Sparta blev kvinnorna tillåtna att gymnastisera och även delta i egna idrotter, av det skälet att de skulle få friskare och starkare barn i krigarstaten Sparta. Detta gjorde att kvinnorna i Sparta hade en mycket bättre fysik, och gick klädda i kortare togor, där låren var blottade. Det var en stor skillnad jämfört med Aten, där kvinnorna var klädda i togor som räckte ända ner till fötterna
I kejsardöme Rom såg det lite annorlunda ut. Kvinnorna saknade fortfarande rösträttigheter, men alla kvinnor var mer synliga i Rom än de som levde i Aten, vilken samhällsklass de än tillhörde. Dock fanns stora skillnader mellan olika sociala tillhörigheter.
Kvinnorna som tillhörde de övre samhällsklasserna i Rom hade i allmänhet till skillnad från grekerna en dubbelroll. De hade en ganska god utbildning. De behövde det för sin roll som maka och mor. De skulle kunna delta i männens samtal och de skulle kunna leda sina barns uppfostran. På detta sätt hade de en viss indirekt påverkan.
Männen kunde skilja sig från sin hustru av flera skäl - att kvinnan inte kunde få barn, blev för ful, ville ha för mycket frihet eller bråkade för mycket. Hade kvinnan varit otrogen kunde mannen döma henne till döden. Kvinnorna däremot, kunde bara skilja sig från sina makar om männen övergav dem, gick med i armén, eller hamnade i fängelse. Om mannen dog var kvinnan tvungen att vänta i tio till tolv månader innan hon fick lov att gifta om sig.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Antikens_Grekland
http://www.so-rummet.se/nu-och-da/de-olympiska-spelen-i-antikens-grekland
http://varldenshistoria.se/fraga-oss/vilka-rattigheter-hade-kvinnorna-i-rom
http://vittratur.se/?p=150
https://sites.google.com/site/litteraturhistoriasvenska/tidslinje/antiken
torsdag 29 augusti 2013
Instruktioner argumenterande uppgift Antiken
Sök information och referera myten du blivit tilldelad. Var kritisk i din källhantering.
Argumentera utifrån informationen om myten hur antiken såg på mannen/kvinnan.
Uppsatsen ska vara 2000 ord, varav 500 berättar om myten och resterande framför argument. Du skriver med typsnittet Helvetica och storlek 12 samt dubbelt radavstånd.
Argumentera utifrån informationen om myten hur antiken såg på mannen/kvinnan.
Uppsatsen ska vara 2000 ord, varav 500 berättar om myten och resterande framför argument. Du skriver med typsnittet Helvetica och storlek 12 samt dubbelt radavstånd.
tisdag 27 augusti 2013
torsdag 2 maj 2013
fredag 26 april 2013
En sammanfattning- språksociologi
Språksociologi
Om ni kan komma på andra faktorer som påverkar hur vi talar än de nedan får ni givetvis argumentera för det men faktorer fastställda genom forskning är till exempel:
- Dialekter- Vilken regional tillhörighet har jag och vad är speciellt med den dialekten?
- Ålder- Hur gammal är jag och vad är speciellt med min åldersgrupps spåk?
- Etnisk bakgrund- Är jag svensk, utländsk eller har ett annat första språk och hur påverkar det hur jag uttrycker mig?
- Situation- Befinner jag mig i en situation som är formell eller informell, d.v.s. när jag är på t.ex. jobbintervju eller med kompisar, och hur påverkar denna mitt språk?
- Social bakgrund- Vilket socialt skikt och vilken utbildningsnivå har jag och min familj? Hur påverkar det mitt språk?
- Social nuvarande grupptillhörighet- Vem väljer jag att umgås med på arbetet/fritiden och hur påverkar det mitt språk?
- Könstillhörighet- Uttrycker jag mig olika beroende på vilket kön jag tillhör?
tisdag 23 april 2013
Välj en av uppgifterna och skriv 300–600 ord. Tänk på att redovisa
källan när du refererar från en text. Detta är en övning och du får 30 minuter på dig för detta. Imorgon under lektionstid, rättar jag din text och lämnar tillbaka den via mail. Där ger jag tips och råd som DU ska tänka på inför uppsatsen på torsdag.
4. Min passion för ...
”Fotbollen som rus, som flykt. Men fotbollen är också hemkomst.” Så beskriver Marcus Birro i krönikan ”Kärleksmanifest!” (blogg.expressen.se/birro publicerad 10.10.2009) sitt passionerade intresse för fotboll. Vad kan ett intresse, såsom sport, musik, mode etc., betyda i människors liv? Din lokaltidning har en artikelserie om fritidsintressen. Nu efterlyser tidningen läsarinlägg om vad ett fritidsintresse kan betyda i en människas liv. Du bestämmer dig för att skriva ett inlägg om ditt fritidsintresse.
Skriv ditt inlägg.
Redogör för ett fritidsintresse och förklara utförligt varför det är viktigt för dig. Presentera någon/några synpunkter från Marcus Birros krönika och jämför dessa med ditt eget intresse och hur du känner för det.
Rubrik:
Min passion för ..
fredag 8 mars 2013
Skriv en novell
Skriv en novell i vilken du tar hänsyn till alla novellens delar, d.v.s. intrig, karakterisering (direkt/indirekt), miljöbeskrivning, konflikt, stegring, klimax/peripeti, avtoning.
Efter du skrivit novellen, välj att arbeta med en eller två klasskamrater för att korrekturläsa och opponera på texterna.
Under denna länk kan du läsa om opponering och respondering:
http://allastudier.se/studiefakta/82-opponering/
PROVFÖRBEREDELSER UNDER LEKTIONSTID OCH HEMMA
1. Läs listan med stilfigurer tillsammans i grupp, förklara för varandra om det är någon stilfigur ni har svårt att riktigt förstå. Ta med listan till provtillfället! DET FÅR INTE FINNAS ANTECKNINGAR I LISTAN. ÖVRIGA PROVFÖRBEREDELSER FÅR INTE TAS MED TILL PROVTILLFÄLLET!
Alliteration: att använda ett ljud i början av ord för effekt. "Så sävligt, så stramt, så slarvigt uttryckt."
Anspelning/allusion: när man anspelar på kända tal, texter, konst och så vidare, t.ex. "Från oss all till er alla- ett riktigt skönt lov!"
Besjälning: ger ett föremål mänskliga egenskaper, t.ex. himlen gråter, håret suktar efter fukt, stenen mot glasrutan gav en känsla av lättnad o.s.v.
Ironi: att säga något men mena något annat, t.ex. "det här indiska grillspettet var ju milt och gott (om det i själva verket var väldigt starkt och knappt ätbart).
Hyperbol/överdrift: att uttrycka sig med överdrifter, t.ex. "Jag åt upp ett helt berg med munkar."
Liknelse: att jämföra två begrepp/saker, t.ex. " Marängen var vit som snö."
Metafor: ord och uttryck får en annan betydelse än de brukar ha genom att talaren/författaren skapar en bild åt sin lyssnare/läsare, t.ex. "köket är hemmets hjärta" eller "du är luften jag andas."
Motsats/antites: kontraster, t.ex. "lika stark som han var blev han svag i hennes närhet" eller
"konstverkets skönhet ligger i dess råa skildring av döden."
Parallellism: upprepar något/några ord men med lite variation, t.ex. "kunde hon få skolans överhuvud att sponsra skolresan? Skulle rektorn skjuta till lite slantar?
Retorisk fråga: att ställa en fråga som inte kräver ett svar, t.ex. "har Zlatan en av världens bästa vänsterfötter?"
Tretalet: tre är ett heligt tal eftersom vår religion talar om treenighet, "fadern, sonen och den helige anden." Många författare, konstnärer och talare använder sig därför av talet tre som t.ex. tre små grisar, tre systrar, "tro, hopp och kärlek", tre förtrollningar och så vidare.
Underdrift/litotes: När ett svagt uttryck ger motsatt mening, t.ex. "det var några gäster i restaurangen" (om det var fullsatt).
Upprepning/anafor: Upprepar samma ord flera gånger. "Jag tror på mig själv. Jag litar på mig själv och jag älskar mig själv."
Överdrift/hyperbol: Man uttryck.er sig med överdrifter, t.ex. "hela Sverige hejade på landslaget" eller "hela världen höll andan."
2. Repetera följande termer, förstå vad de betyder och var beredd att använda dem på provet för att svara på frågor.
Intrig
Presentation: miljö, karaktär, direkt/indirekt karaktärisering
Konflikt
Stegring
Klimax
Avtoning
3. Repetera även dessa termer eftersom de kommer finnas med i instruktionerna till provets uppgifter. Du kommer inte få fråga om dessa termer på provet eftersom vi redan gått igenom dem åtskilliga gånger och dessutom haft prov på dem. Kom ihåg: livslångt lärande!
Tes
Argument
Ethos
Logos
Pathos
Samt repetera hur vi gör miljöbeskrivningar av våra sinnesintryck.
Vilka sinnen har vi?
Fundera i par på hur vi kan beskriva sinnesintryck på ett levande sätt?
Skriv meningar utan att använda ordet som står för sinnet, till exempel ”hörsel” och förklara ett sinnesintyck.
Läs upp era meningar för ett annat par som ska gissa vilket sinne ni beskriver.
Fundera tillsammans på minst tio adjektiv som är användbara för beskrivning av de olika sinnena.
Efter du skrivit novellen, välj att arbeta med en eller två klasskamrater för att korrekturläsa och opponera på texterna.
Under denna länk kan du läsa om opponering och respondering:
http://allastudier.se/studiefakta/82-opponering/
PROVFÖRBEREDELSER UNDER LEKTIONSTID OCH HEMMA
1. Läs listan med stilfigurer tillsammans i grupp, förklara för varandra om det är någon stilfigur ni har svårt att riktigt förstå. Ta med listan till provtillfället! DET FÅR INTE FINNAS ANTECKNINGAR I LISTAN. ÖVRIGA PROVFÖRBEREDELSER FÅR INTE TAS MED TILL PROVTILLFÄLLET!
Alliteration: att använda ett ljud i början av ord för effekt. "Så sävligt, så stramt, så slarvigt uttryckt."
Anspelning/allusion: när man anspelar på kända tal, texter, konst och så vidare, t.ex. "Från oss all till er alla- ett riktigt skönt lov!"
Besjälning: ger ett föremål mänskliga egenskaper, t.ex. himlen gråter, håret suktar efter fukt, stenen mot glasrutan gav en känsla av lättnad o.s.v.
Ironi: att säga något men mena något annat, t.ex. "det här indiska grillspettet var ju milt och gott (om det i själva verket var väldigt starkt och knappt ätbart).
Hyperbol/överdrift: att uttrycka sig med överdrifter, t.ex. "Jag åt upp ett helt berg med munkar."
Liknelse: att jämföra två begrepp/saker, t.ex. " Marängen var vit som snö."
Metafor: ord och uttryck får en annan betydelse än de brukar ha genom att talaren/författaren skapar en bild åt sin lyssnare/läsare, t.ex. "köket är hemmets hjärta" eller "du är luften jag andas."
Motsats/antites: kontraster, t.ex. "lika stark som han var blev han svag i hennes närhet" eller
"konstverkets skönhet ligger i dess råa skildring av döden."
Parallellism: upprepar något/några ord men med lite variation, t.ex. "kunde hon få skolans överhuvud att sponsra skolresan? Skulle rektorn skjuta till lite slantar?
Retorisk fråga: att ställa en fråga som inte kräver ett svar, t.ex. "har Zlatan en av världens bästa vänsterfötter?"
Tretalet: tre är ett heligt tal eftersom vår religion talar om treenighet, "fadern, sonen och den helige anden." Många författare, konstnärer och talare använder sig därför av talet tre som t.ex. tre små grisar, tre systrar, "tro, hopp och kärlek", tre förtrollningar och så vidare.
Underdrift/litotes: När ett svagt uttryck ger motsatt mening, t.ex. "det var några gäster i restaurangen" (om det var fullsatt).
Upprepning/anafor: Upprepar samma ord flera gånger. "Jag tror på mig själv. Jag litar på mig själv och jag älskar mig själv."
Överdrift/hyperbol: Man uttryck.er sig med överdrifter, t.ex. "hela Sverige hejade på landslaget" eller "hela världen höll andan."
2. Repetera följande termer, förstå vad de betyder och var beredd att använda dem på provet för att svara på frågor.
Intrig
Presentation: miljö, karaktär, direkt/indirekt karaktärisering
Konflikt
Stegring
Klimax
Avtoning
3. Repetera även dessa termer eftersom de kommer finnas med i instruktionerna till provets uppgifter. Du kommer inte få fråga om dessa termer på provet eftersom vi redan gått igenom dem åtskilliga gånger och dessutom haft prov på dem. Kom ihåg: livslångt lärande!
Tes
Argument
Ethos
Logos
Pathos
Samt repetera hur vi gör miljöbeskrivningar av våra sinnesintryck.
Vilka sinnen har vi?
Fundera i par på hur vi kan beskriva sinnesintryck på ett levande sätt?
Skriv meningar utan att använda ordet som står för sinnet, till exempel ”hörsel” och förklara ett sinnesintyck.
Läs upp era meningar för ett annat par som ska gissa vilket sinne ni beskriver.
Fundera tillsammans på minst tio adjektiv som är användbara för beskrivning av de olika sinnena.
onsdag 13 februari 2013
ARBETA MED NOVELLANALYS
Denna novell ska ni läsa tillsammans idag på lektionen. Ju fler gånger ni läser den, desto bättre förberedda är ni för provet imorgon. Just nu håller jag på att försöka göra en ljudfil, där ni kan lyssna till min uppläsning av novellen. Jag lägger in den här på bloggen så fort jag får till det på rätt sätt!
Lycka till!
tisdag 12 februari 2013
Miljöbeskrivning
A. Var utspelar sig novellen som du läst?
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.
Novell och karaktärsbeskrivning
Hur beskrivs de olika karaktärerna i din novell?
Beskriver författaren karaktärerna med adjektiv eller låter författaren läsaren förstå vem karaktären är genom handlingar?
Skapa en egen karaktär
Namn
Utseende
Ursprung
Boplats
Olika humör och reaktioner
Sysselsättning
Självuppfattning
Övrig information
Beskriv en situation där din karaktär är med och skildra alla de egenskaper och drag som du bestämt ovan.
onsdag 6 februari 2013
Sista APL- veckan
Er uppgift med loggböckerna denna vecka är att sammanfatta allt ni skrivit på ca en halv A4- sida. Svara också på nedanstående frågor:
Hur har din inställning varit till APL- perioden?
Vilken typ av gruppmedlem har du varit?
Vad skulle du gjort annorlunda om du känt till det du vet idag om periodens utformning och arbete?
Imorgon kommer jag till Emek och hälsar på klockan 13.00. Sedan blir det kommunen på fredag.
Ha det gott y'all!
Hur har din inställning varit till APL- perioden?
Vilken typ av gruppmedlem har du varit?
Vad skulle du gjort annorlunda om du känt till det du vet idag om periodens utformning och arbete?
Imorgon kommer jag till Emek och hälsar på klockan 13.00. Sedan blir det kommunen på fredag.
Ha det gott y'all!
torsdag 31 januari 2013
LJUDFILEN!!!
http://www.youtube.com/watch?v=8gL_v9lla0Q&feature=youtu.be
Så lång tid det tog innan jag fick rätt på detta. Så är det när man sitter med nätuppkoppling som inte är konstant. Nu äntligen har jag lyckats ladda upp en fil med uppläsning av novellen. Känner mig lycklig! Lyssna och läs! Ju fler gånger och ju fler tankar tänkta kring hur novellen är uppbyggd, desto bättre inför imorgon!
Så lång tid det tog innan jag fick rätt på detta. Så är det när man sitter med nätuppkoppling som inte är konstant. Nu äntligen har jag lyckats ladda upp en fil med uppläsning av novellen. Känner mig lycklig! Lyssna och läs! Ju fler gånger och ju fler tankar tänkta kring hur novellen är uppbyggd, desto bättre inför imorgon!
Förberedelse inför provet- novellanalys
http://hd.se/kultur/2011/12/24/femton-minuter-farfar-en-nyskriven/
Denna novell ska ni läsa tillsammans idag på lektionen. Ju fler gånger ni läser den, desto bättre förberedda är ni för provet imorgon. Just nu håller jag på att försöka göra en ljudfil, där ni kan lyssna till min uppläsning av novellen. Jag lägger in den här på bloggen så fort jag får till det på rätt sätt!
Lycka till!
Denna novell ska ni läsa tillsammans idag på lektionen. Ju fler gånger ni läser den, desto bättre förberedda är ni för provet imorgon. Just nu håller jag på att försöka göra en ljudfil, där ni kan lyssna till min uppläsning av novellen. Jag lägger in den här på bloggen så fort jag får till det på rätt sätt!
Lycka till!
måndag 14 januari 2013
Loggboksfrågor
Så glad jag är att ni är företagsamma och ordningssamma så ni kan hålla reda på mig! Hoppas ni får en spännande APL- period. Här kommer loggboksfrågorna. Självklart kan ni fylla på med intressanta frågeställningar och svar. Er tredje APL- vecka kommer ni få loggboksskriva på engelska så försök att samla på er begrepp och ord redan nu. Jag kommer komma ut och besöka er under veckorna men om det är något ni undrar över frågorna eller annat, ringer ni mig eller mailar. Vi hörs!
Vecka 3 (första APL- veckan)
Dag 1
Vilka moment går ni igenom?
Hur ser det ut på arbetsplatsen? Den fysiska miljön.
Hur ser gruppen ut som ni ska arbeta med? Vilka medlemmar? Hierarkin?
Hur har du kommit i kontakt med begreppen arbetsmiljö och säkerhet under dagen?
Dag 2
Hur tar du reda mer om företaget? Intervjuar du någon? Läser du in material? o.s.v.
Vad blir din första arbetsuppgift? Hur utför du den? Självständigt, tillsammans med någon o.s.v.
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 3
Hur tar du reda mer om företaget? Intervjuar du någon? Läser du in material? o.s.v.
Vad blir din första arbetsuppgift? Hur utför du den? Självständigt, tillsammans med någon
o.s.v.
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 4
Hur fungerar samarbetet mellan dig och din praktikkamrat/er? Hur fungerar samarbetet mellan dig och handledaren?
Hur upplever du arbetsuppgifterna? Vilka svårigheter har du stött på och hur löste du dem?
På vilket sätt kan du använda det hittills utförda arbetet i t.ex. ditt fortsatta arbete på praktikplatsen, i skolsituationen, för framtida jobbsökande, projektredovisning o.s.v.
Dag 5
Hur har denna veckan varit och hur har du upplevt arbetsplatsen/arbetsuppgifter och samarbetet med övriga.
Hur stämmer din bild av företaget överens med de förväntningar du hade förra veckan?
Hur har arbetsmiljö och säkerhet tagits upp under veckan och vilka reflektioner har du kring dessa begrepp på din praktikplats?
Gruppdynamik- hur fungerar gruppen? Hur tas du emot? Hur gör ni vid problem?
Frågor jag har ställt eller frågor jag tänker ställa. Svar och reflektion över svar.
Hur lär jag mig under praktiken? Praktiska göromål som utökar min förståelse. Hur ökar den min förståelse? Hur har du visat ditt intresse för arbetet? Hur marknadsför du dig själv?
Vecka 4
Dag 1
Hur kändes det att komma tillbaka till arbetsplatsen för andra veckan?
Hur förändras gruppdynamiken? Vad gör du för att bli en del av gruppen?
Hur får du information om den kommande veckans arbete?
Har du tagit del av något möte och vad är dina tankar kring det?
Dag 2
Finns det något moment eller arbetsuppgift som du blivit särskilt intresserad av?
På vilket sätt kunde du märka att du fått erfarenhet av arbetsplatsen?
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 3
Finns det något moment eller arbetsuppgift som du blivit särskilt intresserad av?
På vilket sätt kunde du märka att du fått erfarenhet av arbetsplatsen?
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 4
Hur fungerar samarbetet mellan dig och din praktikkamrat/er? Hur fungerar samarbetet mellan dig och handledaren?
Hur upplever du arbetsuppgifterna? Vilka svårigheter har du stött på och hur löste du dem?
På vilket sätt kan du använda det du hittills arbetat med? I fortsatt arbete på praktikplatsen, i skolsituationen, för framtida jobb, projektredovisning o.s.v.
Dag 5
Vad är mest tidskrävande på din arbetsplats?
Hur har denna veckan varit och hur har du upplevt arbetsplatsen/arbetsuppgifter och samarbetet med övriga.
Vad tänker du om att du ska fortsätta arbeta på måndag? På vilka sätt kan du använda dina kunskaper från skolan på arbetsplatsen? På vilka sätt kan du använda dina nya kunskaper i ditt skolarbete?
Vecka 3 (första APL- veckan)
Dag 1
Vilka moment går ni igenom?
Hur ser det ut på arbetsplatsen? Den fysiska miljön.
Hur ser gruppen ut som ni ska arbeta med? Vilka medlemmar? Hierarkin?
Hur har du kommit i kontakt med begreppen arbetsmiljö och säkerhet under dagen?
Dag 2
Hur tar du reda mer om företaget? Intervjuar du någon? Läser du in material? o.s.v.
Vad blir din första arbetsuppgift? Hur utför du den? Självständigt, tillsammans med någon o.s.v.
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 3
Hur tar du reda mer om företaget? Intervjuar du någon? Läser du in material? o.s.v.
Vad blir din första arbetsuppgift? Hur utför du den? Självständigt, tillsammans med någon
o.s.v.
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 4
Hur fungerar samarbetet mellan dig och din praktikkamrat/er? Hur fungerar samarbetet mellan dig och handledaren?
Hur upplever du arbetsuppgifterna? Vilka svårigheter har du stött på och hur löste du dem?
På vilket sätt kan du använda det hittills utförda arbetet i t.ex. ditt fortsatta arbete på praktikplatsen, i skolsituationen, för framtida jobbsökande, projektredovisning o.s.v.
Dag 5
Hur har denna veckan varit och hur har du upplevt arbetsplatsen/arbetsuppgifter och samarbetet med övriga.
Hur stämmer din bild av företaget överens med de förväntningar du hade förra veckan?
Hur har arbetsmiljö och säkerhet tagits upp under veckan och vilka reflektioner har du kring dessa begrepp på din praktikplats?
Gruppdynamik- hur fungerar gruppen? Hur tas du emot? Hur gör ni vid problem?
Frågor jag har ställt eller frågor jag tänker ställa. Svar och reflektion över svar.
Hur lär jag mig under praktiken? Praktiska göromål som utökar min förståelse. Hur ökar den min förståelse? Hur har du visat ditt intresse för arbetet? Hur marknadsför du dig själv?
Vecka 4
Dag 1
Hur kändes det att komma tillbaka till arbetsplatsen för andra veckan?
Hur förändras gruppdynamiken? Vad gör du för att bli en del av gruppen?
Hur får du information om den kommande veckans arbete?
Har du tagit del av något möte och vad är dina tankar kring det?
Dag 2
Finns det något moment eller arbetsuppgift som du blivit särskilt intresserad av?
På vilket sätt kunde du märka att du fått erfarenhet av arbetsplatsen?
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 3
Finns det något moment eller arbetsuppgift som du blivit särskilt intresserad av?
På vilket sätt kunde du märka att du fått erfarenhet av arbetsplatsen?
Vad lärde du dig idag och hur lärde du det?
Vilka nya erfarenheter fick du av arbetsgruppen idag?
Hur mår du när du kommer hem? Varför?
Dag 4
Hur fungerar samarbetet mellan dig och din praktikkamrat/er? Hur fungerar samarbetet mellan dig och handledaren?
Hur upplever du arbetsuppgifterna? Vilka svårigheter har du stött på och hur löste du dem?
På vilket sätt kan du använda det du hittills arbetat med? I fortsatt arbete på praktikplatsen, i skolsituationen, för framtida jobb, projektredovisning o.s.v.
Dag 5
Vad är mest tidskrävande på din arbetsplats?
Hur har denna veckan varit och hur har du upplevt arbetsplatsen/arbetsuppgifter och samarbetet med övriga.
Vad tänker du om att du ska fortsätta arbeta på måndag? På vilka sätt kan du använda dina kunskaper från skolan på arbetsplatsen? På vilka sätt kan du använda dina nya kunskaper i ditt skolarbete?
tisdag 18 december 2012
Schema för svenskan VT-13
Hej kära elever och föräldrar!
Utan att vara synsk förstår jag om ni tycker det har varit en rörig termin i svenska och engelska. Jag har upplevt en hemsk höst och just nu står vi inför en flytt innan helgen p.g.a. en stor vattenläcka i vårt hus. För att vi ändå ska kunna blicka framåt och se vad som komma skall har jag gjort schemat inför nästa termin. Vi kommer att ta igen den tid som vi missade under min period som arbetsbefriad, då klassen inte fick någon vikarie, genom att studera svenska respektive engelska tjugo minuter extra varje fredag på vårterminens schema. Tveka inte att höra av er om ni undrar något. Har ni inte hört något från mig, är det för att jag inte oroar mig för era barn. Ni ska veta att detta är en fantastisk klass som arbetar hårt och jag är mycket nöjd med deras prestationer. Sedan kan det vara så att de sista lektionerna har varit lite pratiga men det är säkert eftersom jullovet närmar sig och eleverna är lite vintertrötta? Hur som helst, det blir full fart i vår och schemat finns på Luvit. Eleverna har inloggningsuppgifter!
God Jul och Gott Nytt År!
Jessica.
Utan att vara synsk förstår jag om ni tycker det har varit en rörig termin i svenska och engelska. Jag har upplevt en hemsk höst och just nu står vi inför en flytt innan helgen p.g.a. en stor vattenläcka i vårt hus. För att vi ändå ska kunna blicka framåt och se vad som komma skall har jag gjort schemat inför nästa termin. Vi kommer att ta igen den tid som vi missade under min period som arbetsbefriad, då klassen inte fick någon vikarie, genom att studera svenska respektive engelska tjugo minuter extra varje fredag på vårterminens schema. Tveka inte att höra av er om ni undrar något. Har ni inte hört något från mig, är det för att jag inte oroar mig för era barn. Ni ska veta att detta är en fantastisk klass som arbetar hårt och jag är mycket nöjd med deras prestationer. Sedan kan det vara så att de sista lektionerna har varit lite pratiga men det är säkert eftersom jullovet närmar sig och eleverna är lite vintertrötta? Hur som helst, det blir full fart i vår och schemat finns på Luvit. Eleverna har inloggningsuppgifter!
God Jul och Gott Nytt År!
Jessica.
fredag 30 november 2012
Intrig
Nu är det dags att titta på intrigen, det vill säga, vilka delar i berättelsen gör handlingen? Olika delar i intrig är:
Presentation: av karaktärer (direkt eller indirekt karaktärisering) och miljön
Konflikt: vad är problemet eller utmaningen som karaktären/karaktärerna kämpar med under resten av berättelsen?
Stegring: En berättelse måste bygga upp stämningen för att läsaren ska få förväntningar inför lösningen på konflikten. I stegringsdelen berättas ofta om karaktärernas inställningar och våndor vad gäller konflikten. Kanske får man veta hur konflikten påverkar karaktärens vardag?
Klimax: Lösningen på problemet eller utmaningen. Denna lösning kan vara dramatisk, spännande, sorglig, positiv, lycklig, förargande o.s.v.
Avtoning: En avslutning som berättar hur det gick sen. Detta finns inte alltid med men ofta väljer författaren att vidareutveckla handlingen på slutet.
Hur skulle du säga att intrigen i ser ut i novellen du läst? Finns alla delar med? Hur ser de olika delarna ut? Vilken del tar mest plats i novellen? Vad tycker du om novellens intrig? Hur skulle man kunna utveckla intrigen ytterligare?
Vilken genre är din novell? Olika genres är tragedi, komedi, drama, kärlek, skräck, saga, fantasy, science fiction o.s.v.
Bygg nu upp en egen intrig med den karaktär som du själv skapat sedan tidigare. Var noga med att låta karaktärer, miljöer och intrig vara smidigt sammanflätade så att berättelsen inte känns uppstaplad utan naturlig att läsa. Låt alla delar i intrigen få komma till sin rätt och använd proportionerligt mycket utrymme till varje del för att framhäva tyngden i din berättelse. Om du ger konflikten, stegringen eller lösningen mer plats än de andra delarna blir berättelsens fokus olika. Fundera på vilken genre du vill skriva i och varför.
Presentation: av karaktärer (direkt eller indirekt karaktärisering) och miljön
Konflikt: vad är problemet eller utmaningen som karaktären/karaktärerna kämpar med under resten av berättelsen?
Stegring: En berättelse måste bygga upp stämningen för att läsaren ska få förväntningar inför lösningen på konflikten. I stegringsdelen berättas ofta om karaktärernas inställningar och våndor vad gäller konflikten. Kanske får man veta hur konflikten påverkar karaktärens vardag?
Klimax: Lösningen på problemet eller utmaningen. Denna lösning kan vara dramatisk, spännande, sorglig, positiv, lycklig, förargande o.s.v.
Avtoning: En avslutning som berättar hur det gick sen. Detta finns inte alltid med men ofta väljer författaren att vidareutveckla handlingen på slutet.
Hur skulle du säga att intrigen i ser ut i novellen du läst? Finns alla delar med? Hur ser de olika delarna ut? Vilken del tar mest plats i novellen? Vad tycker du om novellens intrig? Hur skulle man kunna utveckla intrigen ytterligare?
Vilken genre är din novell? Olika genres är tragedi, komedi, drama, kärlek, skräck, saga, fantasy, science fiction o.s.v.
Bygg nu upp en egen intrig med den karaktär som du själv skapat sedan tidigare. Var noga med att låta karaktärer, miljöer och intrig vara smidigt sammanflätade så att berättelsen inte känns uppstaplad utan naturlig att läsa. Låt alla delar i intrigen få komma till sin rätt och använd proportionerligt mycket utrymme till varje del för att framhäva tyngden i din berättelse. Om du ger konflikten, stegringen eller lösningen mer plats än de andra delarna blir berättelsens fokus olika. Fundera på vilken genre du vill skriva i och varför.
Miljöbeskrivningar
A. Var utspelar sig novellen som du läst?
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.
När utspelar sig novellen? Är det nutid, dåtid eller framtid? Vilken årstid är det? Är det morgon, dag, kväll eller natt?
Vilken stämning får du av novellens miljö?
Hur många sinnesintryck finns med i beskrivningen av miljön?
B. Beskriv ditt rum som du har hemma. Använd alla sinnesintryck och gör miljön så levande som möjligt.