Referenslistans utformning

"Referenslistan i dokumentets slut ska bestå av en sammanhängande lista där samtliga dokumenttyper återfinns. Den ska alltså inte delas upp i underavdelningar med egna rubriker för olika dokumenttyper. Ett undantag finns från denna regel och det är muntliga källor som på grund av sin flyktiga karaktär, läsaren kan inte utnyttja dem för att få veta mer, brukar separeras från de skriftliga källorna (i skriftliga källor inkluderas här till exempel powerpoint-presentationer och YouTube-klipp)."

http://www.lib.chalmers.se/education/guides/references/

Precis som ovanstående text finns nedanstående lista på webbplatsen. Harvardsystemet är ett vedertaget system som ni kommer kunna använda er av under hela er utbildning.

Exempelsamling enligt Harvardsystemet

Bok

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. Upplaga (om annan än första). Förlagsort: Förlag. (Serietitel och delnummer om boken ingår i en serie).

Exempel:

Harte, J. (2001) Consider a cylindrical cow: more adventures in environmental problem solving. Sausalito: University Science Books.

Exempel serie:

Dohmen, K. (2003) Improved Bonferroni inequalities via abstract tubes: inequalities and identities of inclusion-exclusion type. Berlin: Springer-Verlag. (Lecture notes in mathematics: 1826).

Referenser till rapporter och examensarbeten skrivs på samma sätt som till en bok. Rapporter ingår ofta i en rapportserie, uppgifter om serie ska alltid tas med.

Exempel rapport:

Vierth, I. (2008) Långa och tunga lastbilars effekter på transportsystemet: redovisning av regeringsuppdrag. Linköping: VTI. (VTI rapport: 605).

Exempel examensarbete:

Fransson, O. (2007) Kartläggning av parametrar som påverkar behovsbilden i SAP R/3: från order till leverans. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. (Examensarbete inom Institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Logistik och transport).

Flera författare

Publikationer har ofta flera författare och rekommendationerna för hur det ska hanteras skiftar starkt. En regel att följa kan vara att om antalet författare är högst tre ta med samtliga namn i referensen och om de är fler än tre ange endast det första namnet följt av et al. (lat. et alii som betyder ”och de andra”) samt att i källhänvisningen i texten alltid ta med endast det första namnet.

Exempel flera författare:

Rohlin, L., Skärvad, P-H. och Nilsson, S. Å. (1998) Strategic leadership in the learning society. Dalby: MiL Publishers.

Hänvisning i text:

(Rohlin 1998)

Kapitel i bok

Att referera till specifikt kapitel i en bok är nödvändigt om det är en bok bestående av flera olika kapitel med olika författare, sammanställt av en redaktör.
Kapitelförfattarens efternamn, initial/er. (utgivningsår) Kapiteltitel. I Bokens titel, red. Bokens redaktör/er, sidor. Förlagsort: Förlag.

Exempel:

Ahrland, Å. (2006) Paradisdrömmen. I Att låta själen flyga mellan himlens tinnar: Tycho Brahe och renässansen, red. H. Håkansson, ss. 197-219. Stockholm: Atlantis.

Elektronisk bok

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. [Elektronisk] Upplaga (om annan än första). Förlagsort: Förlag. (Serietitel och delnummer om boken ingår i en serie).

Exempel:

Seagren E. (2007) Secure your network for free: Using Nmap, Wireshark, Snort, Nessus, and Mrtg. [Elektronisk] Rockland, MA: Syngress Publishing.

Artikel ur elektroniskt uppslagsverk

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikelns titel. I Uppslagsverkets titel. URL (Datum för nedladdning).

Exempel (signerad artikel):

Henriksson, S. (2005) Dator: maskinvara. I Nationalencyklopedin. http://www.ne.se (2005-04-15).

Exempel (osignerad artikel):

Computers. (2005) I Encyclopaedia Britannica Online. http://search.eb.com (2005-04-15).

Tidskriftsartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidskriftens titel, volym, nummer, sidor.

Exempel:

Scanlan, G. (1999) The control of corruption. Journal of financial crime, vol. 11, nr 4, ss. 316-321.

Dagstidningsartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidningens titel. Datum.

Exempel:

Gunnarsson, O. (2001) Mer humaniora på schemat. Göteborgs-Posten, 28 maj.

Artikel ur elektronisk tidskrift/dagstidning

Referens till elektronisk tidnings- eller tidskriftsartikel skrivs på samma sätt som till tryckt förutsatt att den elektroniska versionen är identisk med den tryckta förlagan. Skriv annars enligt föjande:
Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. Tidningens titel. Publiceringsdatum. URL (Datum för nedladdning).

Exempel:

Gunnarsson, O. (2001) Mer humaniora på schemat. Göteborgs-Posten, 28 maj. http://www.mediearkivet.se (2005-04-10).

Det är viktigt att påpeka att etablerade vetenskapliga förlag följer praxis att inte ändra i elektroniskt publicerade tidskrifter. Av den anledningen kan man med fördel skriva en referens till en elektroniskt publicerad artikel på samma sätt som till en tryckt
Något som dock kan vara praktiskt att ta med, om sådan finns, är DOI som står för Digital Object Identifier och är en permanent märkning av digitala dokument. Se www.doi.org för mer information. Det enklaste sättet att hitta ett dokument när du känner dess DOI är att kopiera strängen, gå till bibliotekets E-TIDSKRIFTER, välj CitationLinker och klistra in i DOI-rutan eller gå till www.doi.org och klistra in i sökrutan Resolve a DOI Name!.

Exempel:

Duffey, R.B. (2005) Sustainable futures using nuclear energy. Progress in Nuclear Energy, vol. 47, nr 1-4, ss. 535-543. DOI: 10.1016/j.pnucene.2005.05.054.

Konferens

Föredrag på konferenser och seminarier publiceras ofta i samlingsverk. Dessa kallas proceedings. Om staden konferensen hölls i inte är allmänt känd kan det vara befogat att även ta med land
Redaktörens efternamn, initial/er. red. (Utgivningsår) Titel på konferenspublikation. Konferensens datum, år, stad.

Exempel:

Markström, K-A. red. (2007) HF 07, Nordic Shortwave Conference: Conference Proceedings. 14-16 augusti, 2007, Fårö.

Konferensartikel

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Artikeltitel. I Titel på konferenspublikation; Konferensens datum, år, stad. Sidor.

Exempel:

Tsilikas, G. och Fleury, M. (2004) Matrix Multiplication Performance on Commodity Shared-Memory Multiprocessors. I International Conference on Parallel Computing in Electrical Engineering; 7-10 september 2004, Dresden. s. 13-18.

Att referera i andra hand

Att referera i andra hand är i allmänhet inte att rekommendera. Du bör läsa den källa du faktiskt hänvisar till. Men om du ändå väljer att göra det måste både originalkällan och sekundärkällan anges i referensen. Observera att källhänvisningen i texten ska gå till originalkällan.

Exempel:

Saxe, M. och Alvfors, P. (2007) Advantages of integration with industry for electrolytichydrogen production. Energy, vol. 32, ss. 42-50. Citerad i M. Balat, Potential importance of hydrogen as a future solution to environmental and transportation problems. International journal of hydrogen energy, vol. 33, nr 15, (2008) ss. 4013-4029.

Hänvisning i text:

(Saxe 2007)

Patent

Det namn som ska uppges i referensen är den person eller det företag som står som Sökande i patentdatabasen. Observera att uppfinnaren inte nödvändigtvis är den som ansöker om patentet. Om ingen sökande uppges i patentdatabasen är uppfinnare och sökande samma person.
Sökande (Publiceringsår). Patenttitel. Patentnummer.

Exempel företag:

Volvo Lastvagnar (2006) Information based controlling of chassis height of a vehicle. SE0403224.

Exempel upphovsman/män:

Maliga, P. och Suzuki, J.Y. (2008) Plastid rRNA operon promoter elements for construction of chimeric promoters for transgene expression. US2008086788.

Opublicerat material

Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Bokens titel. Under tryckning. Förlagsort: Förlag.

Exempel:

Fridh-Haneson, B-M. (2008) De okuvliga. Under tryckning. Sävedalen: Paul Åströms förlag.

Muntliga källor

Till muntliga källor räknas all personlig kommunikation såsom samtal, e-post, brev och liknande. Denna typ av referenser brukar vanligtvis inte tas med i referenslistan utan de anges direkt i den löpande texten eller som en fotnot på samma sida. Det är dock inte fel att räkna upp de muntliga källorna i referenslistan men de ska i så fall återfinnas under egen rubrik. Då du använder muntliga källor måste du alltid ha tillstånd från personen ifråga.

Exempel, i texten:

Hallgren¹ hävdar...

Exempel, i fotnoten:

1. Bo Hallgren (Director, International Cooperation, PRV) intervjuad av författaren den 20 maj 2008.

Om du vill ta med muntliga källor i referenslistan kan en referens till e-post utformas enligt följande. Lämna aldrig ut någons personliga e-postadress utan tillstånd.
Avsändare (avsändarens e-post adress) (datum) Ämnesrubrik. Personlig e-post till mottagarens namn (Mottagarens e-post adress).

Exempel:

Aronsson, Fredrik (faronsson@chalmers.se) (2007-11-22) Uppföljning av intervju i augusti. Personlig e-post till Å. Hemmingsson (asa_H@gmail.com).

Webbkällor

Precis såsom tryckt material måste allt material från elektroniska källor dokumenteras, och de ska följa samma generella riktlinjer och grundregler som gäller för tryckt material. Enbart URL räcker aldrig! Emellertid är det ibland svårt att lokalisera de beståndsdelar som krävs för det traditionella sättet att skapa referenser, och ibland existerar inte ens vissa delar, t.ex sidnumrering.
När det gäller att ha med webbadresser i referenser, försök undvika att ta med långa rader med URL. Är det ett stort företag eller organisation kan det räcka med att hänvisa till toppdomänen. Om webbplatsen har en bra sökfunktion och dokumentet kan hittas via den, ta bara med toppdomän. Ta med den fullständiga URL:en när det gäller personliga hemsidor.
Anpassa hur du skriver åtkomstdatum till din läsekrets. Nationellt fungerar år-månad-datum, internationellt kan det vara säkrare att använda datum-månad-år, såsom "8 Jan. 2006".
Men, det finns så många variationer att det är inte möjligt att en modell ska fungera för varje upptänkligt fall. Utelämna därför information som inte är tillgänglig, men tillhandahåll så mycket information som möjligt.


Grundformatet för att citera elektroniskt material är:
Författarens efternamn, initial/er. (Utgivningsår) Titel på dokumentet. Titel på webbplatsen. URL. (Åtkomstdatum).

Exempel:

Austin, D. (2006) How Google finds your needle in the web´s haystack. Feature column: monthly essays on mathematical topics. http://www.ams.org (2008-02-10).

Exempel:

Johnson, S. (2007) Exploiting the mobile channel. m.Net Corporation. http://www.mnetcorporation.com/article-exploiting-the-mobile-channel (18 Apr. 2008).

Exempel organisation/
myndighet:

Det Norske Videnskaps-Akademi (2008) The Abel Prize. http://www.abelprisen.no/en (14 Feb. 2008).

Exempel utan författare:

Frisk Luft - Nu (2007) http://www.friskluftnu.se (2008-04-08).

Multimediakällor

YouTubeklipp Författare är den som gjort klippet, inte den som laddat upp det. Uppladdningsåret anges inom parentes. Klippets titel följer därefter och sedan formatet inom hakparentes. URL skall anges i en mycket allmän form och inte hänvisa till det exakta klippet. Åtkomstdatum kommer sist inom parentes.
Citeringens grundformat är :
Författare (Uppladdningsår) Dokumentets titel. [YouTube]. URL. (Åtkomstdatum).

Example:

ChalmersLibrary (2010) Welcome to Chalmers Library. [YouTube] http://www.youtube.com. (2010-10-25).

Denna guide baserar sig på The Chicago Manual of Style, 15th edition samt Svensk standard SS 03 82 07.

Aktuellt

ChALS 2012

(12-08-21)

Fler nyheter...

Studentjobb på biblioteket

(12-09-04)

Grupprumsinformation!

(12-08-29)

Webbplats:  http://www.lib.chalmers.se/education/guides/references/